Så lunka vi så småningom

{title: Så lunka vi så småningom / Fredmans sång N:o 21}
{artist:Carl Michael Bellman}

{Comment: Vers 1}
Så [C]lunka vi så småningom
Från Bacchi buller [G7]och tumult,
När [C]döden ropar, Granne kom,
Ditt timglas [G7]är nu [C]fullt.
Du Gubbe fäll din krycka ner,
Och du, du Yngling, [G7]lyd min lag,
Den [C]skönsta Nymph som åt dig ler
Inunder [G7]armen [C]tag.

{start_of_chorus}
Tycker [G7]du at grafven [C]är för djup,
Nå väl[G7]an så tag dig [C]då en sup,
Tag dig [G7]sen dito [C]en, dito [E7]två, dito [Am]tre,
Så [Dm]dör du [G7]nöjda[C]re.
{end_of_chorus}

{Comment: Vers 2}
Du vid din remmare och präss,
Rödbrusig och med hatt på sned,
Snart skrider fram din likprocess
I några svarta led;
Och du som pratar där så stort,
Med band och stjernor på din rock,
Ren snickarn kistan färdig gjort,
Och hyflar på des lock.
{Comment: Tycker du…}

{Comment: Vers 3}
Men du som med en trumpen min,
Bland riglar, galler, järn och lås,
Dig hvilar på ditt penningskrin,
Innom din stängda bås;
Och du som svartsjuk slår i kras
Buteljer, speglar och pocal;
Bjud nu god natt, drick ut dit glas,
Och helsa din rival

{Comment: Tycker du…}

{column_break}

{Comment: Vers 4}
Och du som under titlars klang
Din tiggarstaf förgylt hvart år,
Som knappast har, med all din rang,
En skilling til din bår;
Och du som ilsken, feg och lat,
Fördömmer vaggan som dig hvälft,
Och ändå dagligt är placat
Til glasets sista hälft
{Comment: Tycker du…}

{Comment: Vers 5}
Du som vid Martis fältbasun
I blodig skjorta sträckt ditt steg;
Och du som tumlar i paulun,
I Chloris armar feg;
Och du som med din gyldne bok
Vid templets genljud reser dig,
Som rister hufvud lärd och klok,
Och för mot afgrund krig
{Comment: Tycker du…}

{Comment: Vers 6}
Men du som med en ärlig min
Plär dina vänner häda jämt,
Och dem förtalar vid dit vin,
Och det liksom på skämt;
Och du som ej försvarar dem,
Fastän ur deras flaskor du,
Du väl kan slicka dina fem,
Hvad svarar du väl nu?
{Comment: Tycker du…}

{Comment: Vers 7}
Men du som til din återfärd,
Ifrån det du til bordet gick,
Ej klingat för din raska värd,
Fastän han ropar: Drick!
Drif sådan gäst från mat och vin,
Kör honom med sitt anhang ut,
Och sen med en ovänlig min,
Ryck remmarn ur hans trut.
{Comment: Tycker du…}

{Comment: Vers 8}
Säg är du nöjd? min granne säg,
Så prisa värden nu til slut;
Om vi ha en och samma väg,
Så följoms åt; drick ut.
Men först med vinet rödt och hvitt
För vår Värdinna bugom oss,
Och halkom sen i grafven fritt,
Vid aftonstjernans bloss.
{Comment: Tycker du…}