Loggen Våren 2004

Samling på klubben. Nic laddade på och Sepp anlände i nytt vrålåk! Till Barkis, 3 minus och lite vind. Tobbe var Gubben i lådan och ville inte leka med de andra. Min Spinner flög fint, rena snurren faktiskt. Sepps turbinmotor startade och gick i provbänk. Det gjorde inte min nya motor. Troligen skit bakom spakarna, och kallt. Nic hade problem med slädmotorn pga den ringa temperaturen. Leffe visste på råd och Nic körde släde med den äran. Avslutades med liten kullerbytta. Håkan flög Cap och frös. Tillbaka på klubben åts gamla(?) bullar och Sepp färdigställde Turboplexen och jag min ExcelComp2. Nya äventyr snart?! Bilder finnes.

Martin

Första egentliga klubbaftonen för året! Nic hade monsterbyggt i flera timmar när vi kom dit och lättejätten fick sig bombliknande attiraljer på vingspetsarna och sladdar till motorerna. Idén med gemensam jord i chrome-oracover sågades. Snart dags att börja klä med annan kulör? Martin gjorde tillsyn före provkörning på sin nyfådda motor och programmerade stora radion, sålde nästan lilla. Sepp fortsatte sin präpositionsbekleidung, Tobbe myste omkring och fnulade släde och det glunkades om glöggtemperaturkontrollsystem. Kim putsade på fyrstjärnan. Själv knåpade jag vidare på Josefin och konstaterade att förra årets glögg inte vann på öppen lagring i mugg med mandel. Okänd livsform beskådades. Nic hade fixat snarr (rap..).

Pelle

Slädkörning. Tobbe och jag skulle brusa släde.
Jag for till klubben tidigt för att installera mottagaren till min nya bilradio. Det gick dock i byxan eftersom servokontakterna satt på tvärs. Fick köra med Kims KO en sista (?!?) gång.

Efter att ha laddat och fixat for vi mot Görväln. Isen där var dock för hal och tunn för vår smak, så vi for vidare till en av hagarna mitt emot infarten till Bruket. Snön låg där som ett slätt och gnistrande täcke över fältet. Det var lite skare. Lagom mycket så att slädarnas medar nästan gick igenom. Det hade varnats för både regn och snö men ingetdera uppenbarade sig. Lyckligtvis vet inte SMHI alltid vad de pratar om. -5 grader och ganska sävligt växlande molnighet var det.

Vi startade upp apparaterna och åkte lite fram och tillbaka. Tobbes motor funkade ganska bra och min fortfarande ganska kass. Kim var alltså inte med den här gången heller, trots att han hade behövts. Jag försökte nåla om lite, men motorn gick inte bättre för det.

När vi hade kört en del tog vi paus och drack den medhavda, från julfesten efterlämnade, barnglöggen. Otroligt på! Tobbe bjöd på skinkmackor till. Pepparkakor hade vi inte tänkt på. Det får bli nästa gång.

Efter välförrättat värv packade vi ihop våra pinaler och för till Hobbex. Där köpte vi varsin fältlåda. Snart ska vi slippa snylta på Martins kan vi (och han) hoppas.

Nic

Det är konstigt att det är ett ogrundat tillfälle då ni befann er på backen (grounded) hela tiden. /M

Martin

Onsdag. Martin, Pelle och jag kom till klubben vid 4-tiden. Efter lite uppvärmning stack Pelle för att handla fikat, och Nic, Kim och Tobbe dök upp. K-10 delades upp mellan Martin och Nic. Nic äger nu en K-pi och Martin en K-2pi. Lagom till fikat kom sen till och med Ulrik och gjorde oss alla glada. Sen byggdes det. Nic och Kim höll på med sina respektive Jättelättar. Pelle byggde på Josefinen, och Martin laddade mest inför helgens XL competition premiär. Tobbe försökte få ihop sin ny startlåda, enligt ägaren Sveriges snedaste låda. Själv höll jag på öva på min Präpositionsbekleidungstechnik. Ulrik gled mest omkring och utmanade min mobil i "naval fleet". Ulrik vann.

Sepp

Premiärdag! Premiär för Martins XL Competition, min Singlejet och för Helmut som kom hela vägen ifrån Tyskland för att pröva på modellflyg. Singlejetten vägrade och brände upp elstartern när det blev för mycket. XL Compen däremot flög hur fin som helst, gott om tryck i motorn. Det blev två flygningar, sen lite Razzfazz. Själv flög jag lite med Ministarjetten, en lyckad flygning, en mindre lyckad. Ny Ministarjet snart. Helmut flög lite Yagi, ibland lite otäckt för oss andra, men två fina landningar i alla fall. På klubben fixades Raazzfazzen, och Ministarjetten slängdes. Äntligen får jag köpa något nytt!

Sepp

Hög stämning hela kvällen! Pelle blev Glad när han fick Pak och limmade Josefin för glatta livet. Kim följde gällande klubbstandard och använde inte jigg. Roteflygning med Nics Jättelätt borde funka när böjen är åt samma håll. Nic lekte julafton och delade ut grejor från J'en, vidare byggde han släde och kollade blybatterier (eller var det ackar?). Sågs sist under bordet Tobbe filade på sin Barbieportabla ladugård. Tobbe kritiserade det röda på mitt konstverk, påminde om döden för hans Zagi får man förmoda. Jag laddade, lagade Razze och presenterade MAS och förberedde beklädnad av 2Pi. Kaffet var tillräckligt då ingen ville ha mer på slutet. Vi väntar spänt på Kims bok: Glow for dummies.

Martin

Ulrik gjorde en lång kväll kort. Smörgåsätande, Semelätande, köpt problem och sedan, 18.30, ut på dans. Vi andra tog det lite lugnare och stannade kvar på förfesten, det sägs att det är bäst där. Jag putsade till de sista hörnorna på Fältladan och Sebastian klädde klart andra vingen till sin Air Fish, HURRA ! Martin sprejlimmade sin förkrympta K10:a och tejpade denna. Startmotorn som Seb landat på visade sig fungera trots total kortslutning mellan alla lindningar, gissa om den gått varm, kolen var inte bara fastlimmade utan fastsmälta, den bör nog förpassas till Hall of fäjm. Dodde tittade in och speglade sig i glansen från sin ocelot, en semla slank också ner. Jag avslutade kvällen med att måla Fältladan i tråkig silverfärg och rolig gul färg.

Tobbe

Mycket ladbyggande gick för sig den här kvällen. Min är nu nästan färdig Bara ett par smådetaljer kvar. (har vi hört den förut). Jaja, men är det så att jag nu behöver jag bara sätta dit en master power switch och en upphängning för soppaslangen. Tobbe målade på andra lagret med hammarlack på sin efter en grövre avslipning. Flygplansgafflarna fick sig en omgång doddrider-gult.

Kim och Sepp byggde flygplan: Lättelätt och Airwash respektive. Egentligen vet jag inte hur det gick för den gode Sebastian. Antagligen gick det bra eftersom det inte svors så mycket från det hållet. Kim, däremot, hade både det ena och andra att säga om Malcolm Corbin, den infernaliska easyjettens konstruktör.

I övrigt pratades det en hel del om såväl fullskaleflyg som virtuellt dito.

Nic

En kort och fikabrödlös klubbkväll som inleddes med lite funderingar kring modellflygresor runt om i Europa. Det luktade hangflyg under hela kvällen där roliga hangflygprojekt var huvudämnet. Martin slutförde sin K2pi. Eller ska den kallas för Fatboy? Min f.d. Airfish fick namnet "klädaffär", undrar varför...Dodde hade tagit med lite info om autogiro och läste på. Tobbe funderade mest över varför hammarlacken inte höll på startlådans vertikala sidor.

Sepp

Martin och jag sammanstrålade på eftermiddagen för att tjyvbygga lite. Jag fixade med på servoinstallationen i Jättelätten och Martin glasade andra sidan på IC-äggets vinge.
Fikade gjorde vi naturligtvis också. Och pratade vist och länge i angelägna ärenden.

Nic

Rikard kom till klubben. Det gjorde han ju förra året också vid den här tiden, men vi får hoppas att han kommer fler gånger 2004 än 2003. Kanske till och med fler gånger än Dodde.

Dodde hade skämtsamt valt att ta med sig klisterdekaler från en angränsande klubb, men fick mest smaka själv. Mest genom Tobbes försorg. Tobbes plan fick sig också ett par lappar. Pelle satt under långa stunder med ryggtavla. Muggen fick sitt också. Själv är jag inte säker på att jag klarade mig från detta gissel, men det återstår att se.

Det knåpades på några byggplan under kvällen. Dodde på sin ocelot, Kim på (den #*¤%&§@) EasyJeten, Pelle på Josefin, Sebastan på Klumpfisken. Själv gjorde jag nästan inget annat än att knäppa på och av fältladan (ooohh!)

Till fikat diskuterade vi hangresans vara eller icke vara. Vi beslöt oss för att vi åker då (Kr.h-f) och dit (Hammars). Förhoppningsvis sätts det käppar i hjulet för Tobbes arbete så att han också kan följa med. Annars blir vi bara fem eller nåt.

Vi diskuterade också städdag. Före detta medlemmar som har plan och andra saker kvar på hyllorna ska före eller i samband med detta ges möjlighet att hämta sina saker. På städdagen ska vi sätta upp lite konsoler och flytta runt saker på mellan hyllorna.

Nic

De flesta kom i god tid. Sebastian var först, Pelle kom sist. Vi ställde i ordning i fikahörnan. Flyttade undan datorn, kokade kaffe och bullade upp.

Förhandlingarna startade på slaget 12. De avlöpte som vanligt väl.

Efteråt bröt allmänt tjyvbyggeri ut. Flygplan byggdes. Klistermärken från i onsdags upptäcktes. Lador och porthandtag hammarlackades.

Nic

Jag spacklade lite på min Easyjet och Kim limmade på sin. Tobbe kikade på sin Phoenix och fann att mottagaren fortfarande var keck. Förberedde J'en-beställning i stället. Dodde lödde vingkontakt till kaskelotten. Pelle letade febrilt efter höjgroder, men hittade inga. Bit 7 påfanns i alla fall. Martin slipade och epoxade ägget efter att ha skurit ut sketrodrena. Min K-pi fick sig mot slutet av kvällen en mittlimning.

Den utlovade Hammertite-luxus-fikan uteblev inte. Tyvärr blev vi tvungna att i vår oförskämdhet undåta att glupa i oss allt. Uppgiften blev oss övermäktig, trots försök att gräddvalla strupen. C:a halva tårtan gick i retur västerut.

Nic

Det ska tydligen vara en första gång för allt. Den här gången var det kanelkungen som plumpade för allra första gången. Tobbe, som misstänkte (eller hoppades) att han hade fått paket från J'en for hem och hämtade paketet. Samtidigt räddade han oss ännu en gång från fikalöshetens fördärv. Hyvens!

Tyvärr mötte inte innehållet i paketet riktigt upp mot Tobbes förväntningar. Största styggelsen var att startpanelen. Krestkortet var monterat i böj, märket var ett annat än väntat och en mutter på insidan var rostig.

På byggfronten hände det i en hel del. Sebbe började på Dornieren. Kim byggde vidare på sin EasyJets huv. Jag fabricerade roder till min. Dessutom fräste jag hål i K-pi.

Tobbe hade varit på biltema tidigare i veckan och köpt sig ett batteri till fältladan. Batteriet hade rätt höjd men fel bredd. Det blev till att lista ut framlocket en smula. Ny målning av de nytillkomna balsabitarna förväntas inom kort. Jag målade några några telefonskal.

Nic

Av någon anledning blir det allt svårare att flytta sin bak från fikahörnan till byggbordet, kvällens middagssittning flöt ut och blev till fika. Undrar vad det beror på...det kan i allafall inte vara den stundande flygsäsongen som står för dörren för det är dörrlöst mellan fikat och byggeriet...hmm....

Till sist kom byggeriet igång...Kim filde till klossar utan botten och Nic gjorde några fruktlösa försök att ge bort kote i odefinierade färger. Pelle försökte såga av en sprygel i sin balsavinge och Dodde läste manualen till sin radio. Sebastian funderade över motorinstallationen i gripenplanet medan Martin gick runt och ojjade sig över medlemmar som har flygplan som det inte flygs med. För egen del borrade jag några hål i fältladan och monterade soppapump.

Grisar ansågs vara passé medan gräddsprejskanon på planet ansågs vara helt rätt !

Tobbe

Ja kom tidigt och fastnade i Biltemakatalogen, att den kan vara så spännande. Det blev en riktig byggarkväll. Pelle fortsatte på sin Josefin, nu börjar även kroppen ta form. Kim hyvlade, slipade, bandslipade ! och lyckades till slut hosta fram en nedåtnos på sin Easyjet. Sebastian målade allt svart, jag tror till och med att tungan blev svart och klämde ur sig ett perfekt tajmat -NÄE, "#¤!"%##"% heller. 1/4-del butterkaka och längd var till fikat, det kallar jag fika.

Tobbe

En mycket produktiv städdag. Efter samling vid pumpen började allmänt grovröj. Tre späkfulla bilar till somstationen blev resultatet. En (Martins) innehöll så gott som bara gamla flygplan och kartonger från nya.

Det dammades och sögs. Fejades och bonades. Läskförrådet fylldes på med must, Pommac och Grappo från den välsorterade ICAn i Viksjö. Hyllskenor och konsoler sattes upp till nya vingställ i maskinhörnan. Före detta medlemmars saker staplades på olika ställen.

Belöningen efter allt arbete blev korv med bröd. Under själva arbetstiden hade belöningen varit snarr. Therese och Manna kom och hämtade Dodde under den korvföljande fikan.

Till sist sorterade vi om våra kroppar i den grå hyllan. Vissa (en hel del) hamnade ovanpå de vita rören. Mycket lyckat.

Nic

Det var en ganska fåhövdad skara (med låg medellängd...) på klubben denna afton. Nic lyckades röja av sitt bord och få till lite nästan gröngult på lättejätten. Dodde hade med sig ritningar till sin nya väderkvarn och dessa studerades nogsamt. Retrostilen föll inte byggaren på läppen... Sepp invigde sitt nya bord och limmade fast ett par pennor på JASens vingspetsar. Teorin är att dessa skall användas till att skriva "jävlar, jävlar" med. Dessutom hann han börja på nästa JAS, som jag tror kommer att bli mer instabil. Sepp borde verkligen veta hur det går när man har många roderytor... Tobbe hade fått sin nya maktpanel och installerade den i ladan. Själv fixade jag lite träkropp. Fikade var nog dock det vi gjorde mest denna afton! Föredömligt, CRA!

Pelle

Vi bestämde oss per Cractive att begå säsongspremiär på Barkarby. Sepp och jag åkte och hämtade flygetyg på klubben och gjorde sedan MartinC sällskap på flygfältet. Krister var också redan där. Jag lyckades komma först i luften med min elzagge (alltid något stt skriva om). Nic påminde mig om hur ursopa slöa dom där zagisarna är, men det hade jag redan upptäckt i motvinden... Krister flög med sin Spit, både rakt och runt. Dagens knäkastanjetter stog nog Sepp för, som premiärflög sin svarta JAS. Efter en inledande direktlandning kom den så upp i luften. Den flög fort och tappade mycket fart i svängarna, inte alls som en riktig JAS enligt ägaren. Men den flög! Dock visade sig motorn inte vilja vara med om landningen, ty den lämnade flygetyget vid markkontakt. Fällbar propeller föreslogs.

Martin dök upp, lätt irriterad över Bilia, men det gick enligt uppgift över efter lite dängande med 4* hit och dit i lufthavet. Ett tag såg det faktiskt ut som ett riktigt modellflygfält när Sepp flög sin Swallow, MartinC sin Usport och Martin sin 4* samtidigt. Det är ju förresten ett riktigt modellflygfält, så det kanske inte var så konstigt egentligen. Nic gick mest och plåtade, vilket vi förhoppnigsvis kan ta del av här invid, och Kim kom med Brago!

Tillbaks på klubben satt Tobbe och gjorde finputsning inför flygning, en aktivitet som kan ta flera år, faktiskt... Jag fick utstå en del spe för att jag misslyckades i min föresats att göra räckviddsprov med Trendyn på Barkis, men det borde ju vilken modellbyggare som helst fatta att det båste för mycket för det. Dessutom stod solen så lågt... I övrigt fixades det flygplan både efter och före flygning. Martin konstaterade att Razfazzen var alldeles för seglivad för hans smak. Finns nu utan inkråm till högstbjudande skrotsamlare. Två fika hann vi med också!

Pelle

I ett försök att pigga upp helgens arbetsbörda, företogs en resa till Universitet i samband med lunchen. Det var kallt och började regna lite. Trots detta flög Spinnern underbart bra någon som vi båda kunde konstatera. Jag snurrade upp den åt Sepp till jag blev mer yr i mössan än vanligt. Sepp provade JAS men det blev bara ett jasoo när acken flyttade sig i mitt fruktansvärda(!) startkast. Flygtid ca 5 sekunder och nya reparationer behövs. Motorn ville inte sitta kvar. Spinner skall provas vid termikmöjligheter nästa gång!

Martin

Den största delen av fikaklubben sammanträdde ute på Barkis för att beskåda ytterligare en JAS-flygning, den här gången till och med en lyckad landning. Eftersom fikabrödet inte var med fanns det dock ingen anledning till att stanna ute och så åkte vi till klubben där Nic dök upp ungefär samtidigt. Efter mat och lite förfika blev det aktivt byggande, Nic byggde på sin K-pi, Dodde på Ozelotten och Martin på JASen. Kim upptäckte att spanterna på Lättejetten var lite böjda, men det löste sig tydligen till slut. Själv började jag meka på Swallowens landningsställ. Det blev ytterligare en fikaomgång, och det visade sig att det fanns tillräckligt med fikabröd så att köttbullen skulle få sällskap i framtiden.

Sepp

Både påsk- och knivägg skulle det bli under denna långa helgen. Martin och jag bestämde oss för att ta en sväng på Barkis. Det var lite folk som hade samma avsikt, och så flög vi våra 4* resp. Swallow i den mycket methanol- och flygplanshaltiga luften. Eftersom det var lite ont om tyskar tog vi med Andreas som fick spaka Swallow'n en stund. Förutom en dryg liter soppa gick det åt en propeller på 4*. Ingen fika. Ska inte förekomma igen.

Sepp

JASens sista andetag. Efter bara en sekund var det slutflugit, jag hann inte ens skrika "jävlar, jävlar". Martin flög också, fast lite längre och mer kontrollerad, och lyckades ta hem sin XL competition i ett stycke. På klubben var det sen lite mer folk, Nic klädde sin Kpi i Jamaica-look, Kim filade på Lättejetten och Tobbe gjorde sin Speed Air startklar. Martin limmade lite på sin JAS och funderade på en mer seriös propeller till XLn. En ny startmotor hittades också, den råkade ligga i borrmaskinslådan. Såg dessutom ut som en borrmaskin.

Sepp

Tanken var från början att vi skulle flyga på Barkis. Efter liten samling på klubben kom vi överens om att det nog blåste för mycket för sådant flyg och att vi i stället skulle hanga. Jag satte frenetisk fart med stötstängerna på K-pi. Ett par winglets blev det också. I balsa.

Martin ringde till Kim och förfrågade sig om vindriktning och hangval. NO-lig och Granholmstoppen föreslogs.

Vi packade våra flygplan och gav oss iväg. När vi kom fram och gick upp för baksidan på backen kändes det lite mysko att ha vinden i ryggen. Väl uppe på berget fann vi också att vinden var sydligare än önskat. Vi hittade i alla fall n backe mellan ett par tre grandungar som vi trodde lite på.

Vi flög med K-pi och Spillet. Ocelot och Rico fick vila. Flygningen gick emellertid skituselt. Ömsom steg planen rakt upp, ömsom tröcks de ned i backen av vinden. På väg tillbaka till bilarna sade vi oss att vi borde ha Kristers hangförteckning utskriven på klubben, samt att Kim borde ha en kompass. Vid bilarna mötte vi sedan Esbjörn som också hade tänkt sig flygning. Han fick nöja sig med en promenad.

På klubben packade jag ihop mina saker och stack hem. Martin stannade en stund till.

Nic

Jag for till Barkis för inkörning av 91:an. Den ville inte alls, men efter många svordomar och lån av en liten mejsel blev inställningarna rätt. Vad fint den gick! Startar på första flippen (i alla fall i bänk). Dagens sevärdhet var Håkan och hans nya CAP som var på plats. Vilket bygge! Nåväl, han skulle inte flyga utan bara taxa lite, men men två rundor i skymminingen blev det i alla fall. Hemgång ca 21.

Martin

Det började med att Kim irriterade sig över UPS som ägnar sig åt grannkörning i stället för hemkörning. Det mildrades dock efter lite mat. Tobbe och Dodde hade i alla fall med sig varsitt paket, så vi fick anledning att spela Lars Vegasskivan ändå. Kims paket som hade levererats till grannen fick bli kvar där. Flygplansmässigt fixade åtminstone Kim och Nic flygplan inför helgens hangflygträff. Sedvanliga förstärkningar av framkanter uteblev eftersom det nu är andra regler än "fegast väjer" som gäller på hanget. Nu gäller det i stället att se mest synd om ut, ifall man glömmer att vänsterregeln regerar... Hursomhelst kommer Nic att ha det mest lättkonstruktionsmässiga planet på hanget; Slatten har numera kolfibersandwichfenor. Kim mönstrade på sin flygande vinge. Dodde och Tobbe dreglade mest över sina nyinköpta JAZZvingar och som vanligt kommer dessa att överträffa allt som flugit utan kropp på hanget hittlls. Jag ordnade lite med Josefins styrsystem och avelektrifierade min gamla Zagi, som ska få ett nytt liv som seglarvinge lagom till Skåneresan hade jag tänkt.

Pelle

Kim och jag for till Tornados hangflygträff på Vårbergstoppen. Som brukligt hade de valt en helg utan vind.

Nå, det var kanske inte helt och hållet sant. I början, när vi kom dit, blåste en svag ostlig vind och i slutet innan vi for därifrån blåste det svagt från väster. Däremellan var det ett par stilla timmar.

De som hade tagit med sig elflyg kunde cruisa runt lite, och de som hade krok under sina seglare kunde dra upp sina plan med gummirep. Vi andra fick vackert vänta på marken.

Jag hade med mig CRAzi, Slatten och Rico. Kim hade Zagi och CRAzi. Alla utom Rico fick flyga. Slatten gick faktiskt riktigt bra när den hade fart. Övriga vingar flög som vanligt.

Hur som helst var det en hygglig dag att vara ute i det fria på. Eventuellt skulle man dock hellre ha farit till Barkis.

Nic

Efter att nyckelpersonerna samt Pelle anlänt till klubben planerades räckviddstest av Trendyn. Jag följde med till fältet men i övrigt ljum entusiasm. På fältet testades Trendyns räckvidd, men den var så bra så att planet kastades iväg. Flög som en dröm. Bilder nedan. Jag flög EC2 för att vara lojal mot Pelle. Drog lite fler mAh, är det hastighetsberoende? Håkan och Leffe skall nu också köpa EC2. Tillbaka på klubben insåg vi av lukten att något var på gång, det visade sig vara Tobbe. Om det var stressen eller kemikalierna låter vi vara osa(gt). Kaffebröd fiksades av Tobbe. Pelle firade premiären och myste över nya ritningar. Nics Jättelätt gulnade betänkligt. Kim jobbade i sitt vanliga höga och exakta tempo. Slutligen kladdade jag ner fenan på Jasen. Dagens konstaterande, efter att Nic och Kim talat samtidigt, var att två monologer inte är detsamma som en dialog. Fler kommentarer om vad som egentiligen hände på klubben när vi flög mottages tacksamt!

Martin

Vi samlades på klubben efter lunch för att valborgsflyga lite. Solen sken och vindarna var lätta. Vi packade vad vi hade och for till Barkis.

Flygningsövningarna började sisådär. Martins Excel fick sig en radiostörning rakt ut på fältet och gick i backen. Tur att **** var med.

Sepps PT17 tappade ljuddämparen och fick nödlandas. Han fick flyga Swallow i stället. Lustigt(?) nog blev det vajsing med noshjulet, så starterna fick bli något slags motoriserad handlunsvariant.

Pelle hade med sig Trendy och Kobra. Trendyn fick vila den här dagen eftersom den sobra Kobran flög så bra. Jag hade föresatt mig att flyga Extra. Efter att, tillsammans med Kim, plockat bort motorkåpan och stängt av throttle cut startade den också. Och efter en rejäl uppladdning flög jag ett par vändor.

Nic

I dag skullde det flygas! Martin och jag var först på Barkis, snart följda av Martin C. Vi lättade lite på våra hämningar och arrangerade depå och pilotruta mitt på fältet. Det konstaterades att det alltid är svårt att flyga från ett nytt ställe. Vi flög runt med 4-stern, Ultrasport och liten Kobra i den stundtals rätt friska vinden. Sepp och Nic anslöt med flygetyg (Swallow och Extra). Sepp hade fixat noshjulet så att markstart var möjlig. Landning utan motorstopp verkade vara en svårare manöver... Start med konvältning är också svårt, men Sepp lyckades TVÅ gånger! Martin välte en biffig pinne i en landning i stället. Nic planterade sin extra just utanför banan och får laga. Ser överkomligt ut trots allt; lite epoxy, oracover och en kväll eller två så ska det nog vara fixt! Synd på så rara ärtor, dock. Den där Extran är allt bra fin. Kim, den gamle vardagshjälten, iklädde sig tillfälligt rollen som mathjälte och fixade smaskens åt oss som hade för bråttom till fältet för att hinna äta. Dessutom hade han med sig sin kollega, "Plast"-Peter. Ivrigt påhejade och beplåtade körde Martin, Martin och Sepp någon slags masstart med efterföljande masslandning. Det blev mer masskaraktär på starterna än på landningarna kan man säga. Jag försökte släppa kameran och hänga på med Kobran, men det visade sig dels att jag flög ifrån de andra (!), dels att det var lite för upphetsande för mig så jag puttrade runt i lite sakta mak som vanligt i stället. Vilken sabla söndagsflygare man är ändå...

Väl tillbaks på klubben hade Tobbe delat ut paket från kontinenten. Kim lödde ihop mottagar- och sändarackar och bedyrade att han startat någon slags ny era med NiMHackar i radiostyrningen. Som om det skulle vara något nytt... Sepp fixade elefantöron på sin nya JAS och utmanades att använda dem i luften. Martin verkade mest gräma sig över sin buckliga trefasmotor, men lite planering av fotoflygplan gjorde susen för humöret. Tobbe och Kim fräste och byggde styrgarnityr i sina JAZ(Jag Avskyr Zagi?)vingar. Nic ordnade så att Kim fick LEDsyn (hela natten, troligen) och verkade inte särskilt nedslagen över det tidigare Extramissödet. Jag gjorde världens roccad med motorer och Kobran är nu ännu framtyngre med en ny engelsk spis. Min fars gamla Cessna fick sig kobramotorn till livs och snart ska vi se om inte den också kan få vad den tål i luften. Vilken dag! Det blev fika både på fältet och i lokalen! Och kanel var det!

Pelle

Jag undrar hur man kan utnämna sig själv till söndagsflygare på en lill-lördag?

Martin

Träffades på jobbet och insåg att vi behövde en break. Anlände till fältet lagom till alla andra gick hem för att tävlingen var slut och att det blåste för mycket. Vi flyttade ut depån. Blåste ganska mycket. Sepp hade köpt hatt i USA och fick heta Zeb för dagen. **** cabbade av redan i andra flygningen. PowerPuffPinglan (PPP) trivdes i alla fall, flög i ett par timmar i stort sett oavbrutet. Roteflygning är svårare när det blåser. Zebs Swallow ryckte i servona och viss felsökning vidtogs. Troligen inte mottagare. Nerställda utslag löste problemet.

Martin

Aftonen i klubblokalen gick efter "Dra isär och bryt ihop-principen". (Kim funderade kraftigt över strömbrytarproblematiken i flygande vingar.) Nic satte styrning i sin gamla Hawk, alias Tuppjucket, så att han kan fräsa runt på hanget i Skåne med den. Dodde, Tobbe och jag förberedde hangresan på våra sätt. Nic hetsade mig att ta med en massa flygetyg. Kan man ana någon slags önskan om åtgång bakom det? Med Kims schizofrena naturer i baktankar lutar det nu åt att hans nytejpade vinge döps till "de flygande holländarna". Det var mycket pluralistiskt snack...

Martin och Sepp kom hem från Barkis med trasigt roder. Det visade sig att Martin var påflugen. (Vilken Martin det rörde sig om förtäljer dock inte historien...) Sepp hade något växellådsproblem i traktorvingen som han ordnade innan hangjasen fick sig en sista(?) duvning. Martin byggde faktiskt sin fotokärra på en kväll. ARF - Almost Ready to Fotografera?

Den gamla regeln att lägsta höjd för sväng är halva spännvidden får en ny dimension när halva spännvidden är lååååång... Denna slutsats kan också dras av äventyren på fältet.

Dodde hämtade fika och såg fram emot en ogrundande helg.

Pelle

ASW med 4.20 i spännvidd är stor. Efter lite problem med de 12 kanalerna var det dags för provflygning. Första startförsöket fick avbrytas pga. svag motor och kastarm, men andra gången gick det bättre. Väl i luften flyger den som en dröm. MC var näste man och lyckades med allt utom landningen då undertecknad hade programmerat konstigt.... Efter laddning var det dags för Zeb som gjorde en strålande insats. Sedan ville MC revanchera landningen, men en kastvind i starten renderade ytterliggare en mindre lyckad landning. Reparation av ringa art är påbjuden. Sammanfattningsvis kan man konstatera att motorn är för svag och att man troligen behöver bogsera (eller hang). Under hela tiden flög Andreas K, Zagi som var lite problematiskt i den stundtals starka vinden. Zeb förgiftade omgivningen med oljeblandad luetzendimma när han körde in sin nya 120 4-takt. Fredrik tittade förbi och jag och MC bestämde oss för lite (uppvisning) roteflygning. Jag landade framför MC och lyckades skära hål på MCs stabbe med min prop. Som hämnd landade han senare rakt in i mitt flygplan. Mitt höjdroder tuggades upp, men Ultrasporten tappade vingen. En mycket lyckad tillställning.

Martin

Tjuvbyggdag inför Skåne. Dem flesta byggare missade dock chansen att skaffa sig enkla därvaro-poäng genom att ta en fika utomhus och titta på Martins och min flygverksamhet. Det visade sig vara mycket folk där ute i alla fall. Mest handlade det om stora flygplan som mest stod på marken. Kanalerna upptogs ändå, så att Martin fick vänta med EasyStar-premiären. Under tiden flör vi Doppeldecker, **** och en JAS-premiär. När några kanaler blev lediga fick änligen Easy* luft under vingarna, ett mycket trevligt och lättflygit flygplan. Förutom mottagare-problem i JASen och Swallown gick allt bra, och vi åkte hem med bara hela flygplan. Mycket lyckad.

Sepp

Nedresan började lite sisådär. I Skärholmen vände vi tillbaka till klubben eftersom min kamera var borta. Kameran låg inte att finna i Jakan, men vi plockade i alla fall på oss Baddarhits och lite andra CD:ar. Det dröjde emellertid ända till Nyköping innan Depecheskivan byttes.

Den närmast traditionsenliga raggmunken smakade kanske inte så fettsnålt, men den medförde i alla fall ett lugn och sansad stämning i bussen. Lätt kaffebehövande tänkte vi oss att stanna hos första bästa MCD. Denna lät dröja på sig ända till Värnamo! Och när vi kom dit lät kaffet dröja på sig.

När kaffetarmens sug var utjämnat ringde vi till Hanggudinnan Hagny. 17.9 m/s SV och 20.4 i byarna. Suget efter blåsten blev stark.

Efter ytterligare några mil började det bli dags att svänga av från E4. GPS-programmet (vi kan kalla henne "Kurva") passade på att hänga sig, så vi fick lov att svänga av på chans. Kurvan envisades i det längsta med att vi skulle vända, men fick till slut ge upp. Vi torskade i alla fall och fick fara via Malmö. Jajasåkandetgå.

Även middagen blev av det traditionella slaget tortelloni och tomatsås. Öl därtill och sprit därefter. Vi glömde inte heller bort onsdagens helgd och byggde lite flygetyg på kvällskvisten. Feätta för slagsmål till i morgon.

Dagens I-landsproblem: Glapp i GPSens strömförsörjning

Nic

Torsdag -- Akkurat!

Efter en natt av välförtjänt sömn följde en morgon av snarkbeskyllningar, men eftersom alla skyller på varandra går dramat vidare. Lika välförtjänta var vi av frukosten som traditionsenligt bestod av gröt med banan och russin för de som så önskadee, fil för övriga och väl tilltagen ranson mackor. Konceptet pepparost introducerades. Pepparosten var mycket köttslig och liknade mest salami om någon frågar mig. I vanlig ordning gjorde vi lunchmackor att inmundigas i backen, vi börjar få snits på mackfabriken! Hagny lovade västlig vind, så vi tog vårt pick och pack och for till Hammars backar. Vindriktningen gjorde att vi slog läger på västsidan och Dodde var först ut i år igen med sin nya JAZ-vinge. "Den flyger ju ungefär som en Zagi" var det första, något besvikna uttalandet. Alla kärror behövde extra vikt i den starka vinden och stora mängder av blyr-ulle kom till nytta.

När alla så kommit i ordning flögs seriös combat med vingar. Bort och fram, hit och dit, upp och ner och på längden och tvären. Dodde fick fräs på sin nya apparat och bonkade oss alla. En av hans specaliteter verkade vara att köra av servo- eller roderhorn. Alla har numera ett horn i sidan till Dod. Jag flög ett tag med bara ett roder och Sepp försökte flyga med en stor blyklump hängade i tejp under planet. Sepps stora vinge flaxade oroväckande och byttes raskt mot Martins Spill. Kim och Tobbe flög också nya Jazar så det stod härliga till och visst var den bra. Sepps JAS visade sig vara kär i marken och ville visst inte veta av något hangflygande. En rejäl motor tros kunna ställa saken till rätta. Något slags försök till omvänd DSing skedde också på hangets framsida och flygplan for kors och tvärs över himlen.

Mitt under alltihop for Tobbe och kollade alternativa hang, vilket gjorde att vi inte behövde flyga några ömtåliga plan eftersom dessa låg i bilen. Resultatet av utflykten var att vi blev kvar där vi var. Några tillresta (från Åre!) skärmflygare kom och tittade avundsjukt på hur våra modellplan klarade av starkare vind än deras skärmar. Kanske ett rekryteringsunderlag?

Enda undantaget från flygandevingregeln på hela dagen var Kim som flög sin lånade glasfibermustang. Flög utmärkt, men när farten tog slut i en roll tog också flygningen slut medelst en ganska brysk markkontakt. Kims kväll räddad. Kanal 78 och 80 kom också på besök två gånger (först med för lätta plan, sedan med lagom tyngre) och deltog glatt i bonkandet! Dessutom fick vi tips om restaurang till kvällen vilket vi tog fasta på och det blev pizzamiddag i Löderup. Sedan åkte vi hem ock laddade. Batteriklockealfakrull blev dagens bevingade ord.

Pelle

En ny lovande dag i Sveriges hangmekka. Upp med tuppjucket bara för att upptäcka att smörgåsarna inte skulle räcka ens till dagens mackfabrik. Frånsett detta bistra faktum så böjar morgonrutinerna ta form. Hangny meddelar västligt och vi bestämmer oss för att ge Kåsebergas ädla stenar en chans. När det står klart att vi inte kan ta bilen denna hiskeligt långa kilometer så ställs vi inför resans hittills största dilemma - vilka prylar skall man bära med sig egentligen? En stark optimism resulerar i att limmet lämnas hemma och sex tungt munderade flygare tar sats uppför backen. Vid cafe' morgonståndets servering trånar påsflygarna avundsjukt efter oss i väntan på bättre tider...

Förmiddagens hang var över förväntan och vingarna slängde snart skuggor över Kåsebergas vårbleka turister. Kim flög tre kärror i rad och övade punktlandning i depån. Det blev så dags att slunga ut min Oh-så-flott. Den visade sig dock vara lite motvillig. Stendöd mottagare, en promenad till stugan för att hämta kristaller och vidare tvivel om huruvida även Graupner måste strykas på listan över produkter att lita på. En och en halv timme efter manöverns påbörjan undrar Kim om det är en FM eller PCM-mottagare... Dumstrut på! Så slungades flotten ut och flög till belåtenhet. Vid det laget hade även Tuppjucket fått luft i sina fjädrar och vaggade av och an längs kanten.

Lunchdelegation utgick i form av Tobbe och Zeb, och snart inmundigade vi en laxtallrik som var nog så delikat. 78 och 80 anslöt och den korte visade sig heta Staffan. Därmed blev den långe med Bengt. Pelle och Nic tog sedermera en promenad längs hanget för att rasta sina vingar. Därmed var konceptet "hangpromenad" befäst. Jag och Tobbe bestämde oss för att medels smyg angripa promenadsällskapet med en Ricosket och en Jaz. Mycket lyckat blev det inte (censur). Vinden tilltog och vingarna for snarare upp och ner än hit och dit. Kims Jaz ville inte och det ville inte Kim heller efter ett tag. Medan Kim tvagade sin kropp så provade Zeb och Nic att flyga i pansarvagnsmod. För Zeb blev resultatet ytterligare en promenad medans Nic fick styr på det hela efter ett tag. Ganska så nöjda med dagen så lunkade vi åter mot stugan där vi återfann en renad Kim.

När Zeb tog en dusch så röstade vi andra om vem som skulle köra till Simrishamn. Zeb vann. Efter en lätt powershopping på ICA, mackfabriken behövde ju shapas upp, så hittade vi snart en multi-funktions-restaurang nere vid hamnen. Thai-Kina-Pizza-typen alltså. Det blev Thai för hela slanten. Olika nyanser av curry infann sig inte alltför snart på bordet. Röd, grön och rödgrön. Den gröna var av speciellt god kaliber och ölen kändes snart som en liten Åbro, trots att det var en stor Mariestad. Långsam service ledde till påtaglig irritation i det finare sällskapet vid bordet brevid. Icke så vid vårt bord. I ett överflöd av kreativitet så genomfördes aktiviteter av olika slag. Nic timade vågen perfekt trots att Tobbe och Pelle helst ville leka sänka skepp, dvs sjunka ner under bordet. Det hela visade sig ha önskad effekt och Tobbe beställde snart efterrätt åt oss alla. Mätta och belåtna rundade vi av dagen med en stänkare hemma i stugan.

Vaknade mitt i natten av syrebrist. Det visade sig att Tobbe hade snarkat upp all luften. Dagend ord: dumstrut.

Dodde

Dagens ord: Delfin

Ännu en härlig hangflygdag. Vi lyckades ge oss iväg ganska tidigt, till fots, upp till Ale Stenar för att kolla läget.
Stället visade sig vara alldeles perfekt, vinden blåste nästan rakt på hanget. Korta regnskurar kunde inte skrämma iväg oss.
Det flögs lite av varje, främst vingar, men även riktiga flygplan, och senare på dagen fick även Kims Dino luft under vingarna
för första gången i år. Osten och LS3n fick dock stå på marken även idag.
Till och med hangcigaretter flög, och landade i Nics radioväska. En av dagens höjdpunkter var den långa hangflyg-promenaden mot Hammars backar.
På vägen hittades det perfekta stället, en platå där det inte blåste alls bakom hangkanten, med gott om lyft över den.
Vi fick drömma om vilka härliga fikatillfällen vi kunde ha haft där, och kanske får nästa år.
Några kort togs för att bevisa att det kan vara roligt även utan vingar.
På kvällen grillades det. Pga regnet satt vi dock inomhus, och Flamman fick stå utanför och jobba. Inte det bästa grillvädret alltså,
men det grillades ju inte för att det var bäst så, utan för att det var sagt så. Jag fick lära mig en del svenska grilltraditioner, som
jag säkert kommer att nyttja av under resten av livet.

Sepp

Var det inte något med Koblaj Kahn också...

Nic

Hemresan påbörjades vid 10:30 efter inpackning och inbokning. Vi valde den här resan att lyda Kurvan. Vi tog färden via Malmö och sparade på så vis c:a 5 minuter.

Liksom förra året åt vi lunchen på Elch-land i Lagan. Tobbe drog vinstkortet som fick deluxefriterad hamburgertallrik. Vi andra fick nöja oss med att vänta kortare. I samband med avfärden därifrån ordnade Pelle så att Dodde verkligen fick sin dumstrut.

Vi stannade några gånger till vid vägen och tankade, åt glass, gick på toaletten och spolade av efter oss.

Södertäljeköerna började vid Järna, så vi svängde av och körde gamla vägen. Det visade sig vara ett lyckodrag.

När vi till sist kom till klubben gjorde vi en snabb urpackning och en likaledes snabb hemfärd.

Nic

Vi led lite till mans av hang-over. De flesta orkade egentligen inte göra något annat än fika. Tobbe limmade lite på sin Ricos vtailkloss, jag satte dit en plyfabit på extran, Pelle tittade på Josefin. Sebbe ppipade med sin lånade 3810. MC12:an var på reparation.

Vid de otaliga fikorna dryftades bl.a. den nyinstallerade "Inte net explorer", minnen från helgen samt hangbrev.

Ganska tidig hemgång för alla.

Nic

Majvärmen och solen visade lite framfötter och de två ystra flygkalvarna gjorde entré på Barkis. det var trångt på parkeringen då det visade sig att flyglärareliten innom SRFK hade en elev under uppsyn plus att de vanliga snackpåsarna hade infunnit sig (undertecknad ej inräknad). Seb och Martin gjorde samflygning med ett antal andra piloter och passade dessutom på att bogsera vinge när luftrummet blev tomt.

Kim

Detta var första gången jag stigit 100 meter utan motorn påslagen, jag har alltså funnit termik. Ja, eller kanske så att termiken fann mig då jag letade utan framgång vid senare tillfällen. Sepps motor small så hela eliten samlades runt densamma. Inget fel kunde konstateras förutom att ventilkåpan skall vändas framåt.

Martin

Solen vräkte ner. Varmt var det också. När jag kom till klubben mötte jag Kim som var på väg till Barkis. De andra var då redan där. Jag hade fått nog av sommarvärmen och sökte mig ned i lokalen för att bygga ihop extran. Efter lite pysslande fann jag att pipsvängen var för kort. Fanken. Det blir till att köpa mer delar. Ny huv blir det också.

Tobbe kom vid 7-tiden och kände lite på Spidärn. Kardborrade fast mottagaren till exempel. Nu är det bara att ladda, tanka och flyga.

Vid nio tröt flygviljan på Barkis (eller också berodde det på att fältreglerna förbjuder förbränningsmotorer så dags) och dessutom hade man glömt(!) att ta med fika. Kaffet var lyckligtvis färdigt när de kom till klubben. Och eftersom Martin var fikaboss räckte brödet till och blev över.

Hemgång efter att jag hade förpestat luften med bränslelack.

Nic

Dagen började lite halvdant. Efter att ha plockat ihop alla våra saker fann vi att kaffepulvret nästan var slut (!). Lyckligtvis fixade Tobbe till en termos i alla fall. Ett par rullar Brago kom också med. När han kom till fältet regnade det dessutom.

En kopp senare (ungefär) slutade regnet. Solen bröt fram och resten av dagen var en riktigt varm och skön sommardag med många premiärer:

• Jag flög Orancha faran för första gången.
• Tobbe flög Spidärn (för första gången).
• Kim flög Nougaten (för första gången) och Reno Racern (för sista gången).
• Madelene, Sepp och jag prövade på EasyStar (för första gångerna).

I övrigt var det himla mycket flygande. Martins Four- och Easy- och Sepps Swallow var i luften mest hela tiden. Emellanåt roade sig pojkarna med bogsering och när tillfälle gavs jagades det termik.

Nic

Att klubben innehöll ett stycke markflygar-kyckling det visste säkert de flesta. Men att denna förvandlades, dock ej till en poetisk skönflygare, utan till en första klassens bitch, otrevlig som få, det kom nog som en överraskning, till och med för bitchen själv.
Det är nog dags att fundera över om det här är en avkopplande hobby eller belastning.

Nougaten klarade premiären med ett nödskrik på finalen när motorn, trots nästan en timmes trimmande, beslutade sig för att falla i koma.

Övriga CRA-piloter klarade sig bra, men mest glad är jag för att Tobbe blivit tupp på egen stack, i och med ett par fantatiska flygningar (motorn gick bra!).

Kim

Jag och Pelle anlände tidigt till klubben där redan Kim befann sig i full gång. Avfärd mot Barkis där det vimlade av stora flygetyg ty Barkarbydagarna sker ju i helgen. Håkan såg att ett skevlinkage lossade i starten på sin Extra stora maskin men klarade sig genom att landa rakt fram. Pelle brummade Kobra som gick lite rikt men fint. Jag brummade **** och lyckades få till rätt klaffsättning. När exprimentet avslutats gick trottlen baklänges... Tränade på sidroder med klent resultat. Kim flög en vända med Nougaten men var inte nöjd med motorn senare utan använde resterande tid till diverse inställningar. Kim och Pelle stannade för att Pelle skulle få flyga upp för nyckel till grinde, ja, jag tycker också det låter konstigt. Tyvärr så fick Pelle ingen tid förrän strax före midnatt så det blev tillbakafärd mot klubben. Där fikades det och Tobbe laddade acken i Spidärn, Nic vände på Patty och stoppade upp pipan. Kim vände på motorn i Nougaten och Pelle fortsatte på retrotemat och halade fram en Cessna från 1900 kallt med stilenlig radio. Skall snart flyga. Kvällen avslutades med att Pelle blåste i trollflöjten och Nic försökte få densamma att dansa efter sin pipa.

Martin

Avslutades och avslutades....

Vi andra som var kvar lite längre fick vara med om Kims omvändning (av motorn i Nougaten). Han gjorde hål i sidan på planet för motorn att titta ut igenom. Kim sa att han, om nödvändigt, skulle skruva av toppen för att montera motorn. För detta fick han gnetpoeng av Pelle(!). Sen slipade Kim bort lite kylflänsar från ljuddämparen för att den skulle få plats vid hålväggen (fler gnetpoäng). När det sedan visade sig att ljuddämparen var för kort lades konverteringen på is till nästa gång.

Nic

Disputationsferre á la Martin, Martin & Peter!

Sällan har en ystrare blandning av akademiker, modellflygare och biltokar skådats. Martin är numer inte bara CRAare utan även doktor! För att säkerställa balansen och för att förhindra den inre glödens falnande försågs Martin med lämpliga attiraljer av oss modellflygvänner. Som tack bjöds vi på håvor av sällan skådat slag. Itaiensk buffé i närmast oändlig mängd, dryckjom som flödade därtill, ljuv musik och allt i en flygtyngd miljö. I ett hörn kunde man få sina skor spruttmålade med en misstänkt vinröd nyans. Katarina och jag deltog i "Ostlöpet" (rusningen till ostbricka nr2...). Jag minns inte vem som vann, men av mättnadskänslan som inträdde att döma kan det ha varit jag. Martin C vann däremot grenen handledsträningsboll med flera tusentals varv per minut framåt kvällen. Sedan minns jag inte mer. Ulrik lär ha varit där, men det minns jag inte heller. Det måste ha varit VÄLDIGT roligt. Tack Martin, Martin och Peter!

Pelle

En ganska egendomlig eftermiddag/kväll. Mer eller mindre alla var mer eller mindre inställda på att flyga mer eller mindre.

Jag hade tänkt ta orangeriet på en tur. Tobbe var sugen på att följa upp premiären. Pelle skulle flyga upp för "SRFK-cert". Martin ville helst flyga något med utan V-form.

Av allt detta blev resultatet: Pelles kontrollant ringde och sjukanmälde sig. Jag hade Polon, så oranscha fick inte plats (ja jag vet, den bortförklaringen håller inte). Tobbe skabaraladdaettparackar:ade och villhelstintelånanågonannansladdarefördågårdetförfort:ade en bra stund innan han for till fältet. Martins (eller ska vi säga Andys) Dancer hade ännu inte hört av sig, så Martin fick flyga fyrstjärna precis som vanligt.

Dodde tog med sig flygfika till fältet, och lade dessutom en krans under discokulan för oss stackars kvarsittare. Mycket trevligt.

I lokalen filade, borrade, fräste och gängade Kim avgasmellanstycke till den motorvridna nougaten. Jag har nog aldrig sett ett bättre fräsarbete gjort på klubben. Kim menade att han nog aldrig hade sett ett sämre, oavsett lokalitet, men han kanske inte hade den rätta distansen. Sedan perforerade han nougatfläpparna för att få plats med motorns förknasare.

Jag pulade under tiden med Patty och Pelle med Josefin. Josefin, som förresten antagligen kommer heta något annat efter ändring av vinginfästningen. Patty är nästan klar. Det ska göras hål i den nya kåpan och sen bär det av upp i luften.

När flygarna kom tillbaka från fältet berättade de att de inte varit ensamma där. Ett riktigt praktarschle hade överflugit såväl depå som pilotruta på låg höjd, tydligen utan att förstå att han hade gjort fel. Kanske att man borde anmäla honom till Fredrik G för tvångsundervisning i flygsäkerhet.

Nic

Flygkväll på Barkis. Litervis med soppa och en hel del batteriström gick åt. Jag förbrukade själv (genom Orangeriet) en hel del av dessa. Som vanligt var jag dock tvungen att åka tillbaka till klubben för att hämta lödkolv till sporrhjulet. Nästa gång tar jag med kolven på en gång.

På klubben träffade jag Kim som hade ett fasligt sjå med sin nyförvärvade och alltför tjocka slangklämma. Efter besök på Bauhaus for även han till Barkis för att åtminstone få titta på lite flygning. Tobbe kom också och inkasserade därvaro. Han hade till och med så bråttom hem att han inte ville komma med till klubben efteråt.

Andreas var och gastspielade först på klubben och sedan på fältet. Ett antal Elzagiackar gick åt under kvällen.

Naturligvis var Pelle, Martin och Sepp också på fältet och flög så det stod häliga till. Kobra, Spillet, Fourstar, Easystar Swallow såg jag i luften. Der Dopfeldecker var med till fältet men jag vet inte om den lämnade moderjorden.

Själv fesflög (som vanligt) jag Oranscha faran. Körde landningsövningar mest. Ingen roll alls faktiskt.

Framåt kvällskvisten blev det ganska kallt och vi for tillbaka till klubben. Martin for dessutom via Håkan M och tittade på hans F??-kärra. Nu står tydligen valet och kvalet mellan den och Dancern.

Jag blev lite akterseglad (frivilligt alltså) på Barkis så när jag kom till klubben hade tyskarna redan dragit.

Vi andra byggde litegranna innan vi också stack därifrån.

Nic

Sista onsdag under våren 04 blev en utomhusonsdag. Efter några förberedelser på klubben (Kaffelagning, laddning, bogserkroksmontage...) drog ett stort gäng ut till fältet, där Martin väntade med systern Malin och hennes son Filip. Martin flög några svängar med sin Easystar, men stannade sen inte till fikat. Nic och Kim körde in sina Extra-motorer, som fortfarande saknar kåpa, och därför var tvungna att stå på backen. Andy flög Zagi, först el, och sen i bogsersläp.
Sen blev det plötsligt trångt i pilotrutan, först dök det upp ett gäng som skulle få en provlektion, och sen ett antal "vanliga" certifierade piloter. Pelle, som också var sugen på att räknas till denna grupp, fick vänta på kontrollanten Georg, som var upptagen med provlektionerna.
Till slut var det dags för honom, och han flög upp i sin Kobra. Det ingår nuförtiden att man inte får krossa propellern under en touch-n-go, något som Pelle inte visste om och därför fick flyga upp två gånger. Till sist fick han godkänd, och vågade därefter till och med en ostlig premiär. Först nårga provkast, och sen med flygbogsering. Efter lite träning funkade det riktigt bra. Bara bogserflygplanets motor är lite klen. Det ska sitta en 1.20 på det.
Under kvällen dök också Tobbe upp, inte så mycket för att flyga, utan mer för att fika. Ändå fanns det mycket fikabröd kvar. Skärpning, CRA!

Sepp