Året inleddes med slädbygge på flera fronter. Det började med att Dodde tog fram sin för att se om den skulle kunna fås igång innan regnperioden. Tobbe plockade även fram sin och satte dit motor mm. Tobbe hittade min slädmaterialsats och Sebastian annekterade den sista (den som Dodde hade på sitt hylla). Jag och Sebastian började genast (!) att såga, fila och borra för att få ihop någonting. Endast Pelle och Kim byggde saker av trä.
Ulrik hade lyckats att byta fika med Dodde. På något sätt lyckades Dodde byta fika med Kim. Nic |
| |
Martin var äntligen tillbaka från sina många resor. Razzlet hade han (fast egentligen Pelle) med sig. Och dessutom tårta (men den bar han själv). Flygplan (Martin, Pelle, Kim, Ulrik) och slädar (jag, Tobbe, Sebastian) byggdes ända tills chucknyckeln förkom. Ett febrilt letande som inte ville upphöra förrän hemgången var förestående. På onsdag ska vi dock få se att letandet var förgäves. Nic |
| |
Stor uppslutning. Pelle fixade roder till körven. Nic och Tobbe byggde slädar för att se sig omåkta av Sebastian som hade tjuvbyggt å det grövsta, mycket snyggt! Ulrik utvecklade Ultra (U3). Hade bekymmer om namngivning i sändaren och färgsättning. Pelle ryckte ut och kom med goda råd som var relativt billiga. Kim nosade mest på sitt scratchbygge. Dessutom dryftades eventuella inköp från Höllein och motorer. Jag lagade klart ****, när kan man premiärflyga? Till fikat hade jag ordnat tårta för att muta Ulrik till därvaro. Blandning av positiva och negativa omdömen. Pelle talade om kanelbullar med en drömmande blick i fjärran. 7 personer klarade inte en 8 bitars tårta. Har fikaklubben tappat stinget? Martin |
| |
Nic kunde temporärt distraheras av Orancha farans 18x6 propeller innan han gick in i Evo-koma, filade pliktskyldigast på släden. Tobbe byggde lite släde och väldigt mycket bandsåg, en stark insats. Pelle grejade roderhorn till körven men tyckte sig inte få något gjort. Kim nosade inte så mycket på Migosaurusen, men däremot vinglade han. Sebastian hade inte tillräckligt grovt stag, men Hobbex fixar det mesta. Pelle hade fixat kaffebröd med mycket kanel, ordningen återställd på fikafronten!? Kvällen avslutades med att därvarande hjälptes åt med att klä Ulriks vinge. Orange och krom är en mycket konstig kombination, dessutom konstaterades vissa storleksvillor i de nya färgerna. Martin |
| |
Svag uppslutning, men stark närvaro! Nic byggde vidare på släden, har nu ett servofäste som en V8 skulle ha problem att slita av. Började tala om ack så den är nog snart startklar. Dessutom dreglades över Evon och undertecknad är inte helt oskyldig. Jag jobbade på Trendyn, nya gångjärn osv. den är snart flygklar. Sebastian gjorde den finaste Zagilagningen som skådats, har han förstått Zagikonceptet? Kim hade The night of the living dead när han började leta i gömmorna kom en Dino, F-18 och den beryktade Huntern fram. Glada nyheter, alla skall lagas! Därefter brände han sig på lödkolven som denna gång var för varm. Tobbe gjorde lite och åt dåligt med bullar enligt de äldres råd. Ett väldigt bUL(l)RIKt fika. Nic hade övertagit ansvaret från den sistnämnda och en bullpåse av oanade proportioner fanns tillgänglig. Kvällen avslutades sent, men Kim var kvar och skulle planka vingar. Skonade andra från isocyanat, tack Kim! Martin |
| |
Slädkörning så det stod härliga till. Något försenat begav sig slädklubben till Görvälns badplats för att bryta den stilla lördagen på isen. För första gången kördes det med tre slädar, om än bara med två samtidigt. Detta kom sig av att jag i ett mycket tidigt skede lyckades plantera min släde i en bevisligen mycket stabil stolpe. Klockren träff mitt i slädens framparti med stukad profil och splittrad propeller som resultat. Suck, och det innan de övriga ens kommit med i matchen. Det visade sig dock att Zebs fyrtaktare inte riktigt rådde med snömängden, och vi sydde ihop en fungerande släde genom att knäcka till min och sno propellern från Zebs kärra. Sedan blev det race med Tobbe! Efter ett tag fick vi promenera en bit för att få bryta orört snötäcke, men jisses så bra före det var denna dag. Zeb lyckades volta i full kareta, slå en långsam volt med en totallängd på närmare tio meter, med snygga propellerhugg i snön straxt innan nedslag. Släden klarade sig bra, och vi körde på tills vi var nöjda. Nu är det bara att invänta mer snö och kylgrader. Dodde |
| |
En lugn kväll. Jag hade materielbrist, men kunde klä min kristalllåda i rosa i alla fall. Pelle började buttert, men efter att ha provmonterat Dasset syntes den där speciella glöden igen. Det talas om Toppfältet i vår. Tobbe justerade framvagnen på släden och satte dit ett litet gummiskydd. Kommer vara svårt att träffa när man kör på något, men Dodde kan kanske komma med goda råd? Nic byggde mer släde, motorn är nu justerbar åt alla håll, ser dessutom ut som läckra lätthål. Är det dags att justera cambern nästa gång? Kim flådde en Dino och började sedan laga köttsåren som ådragits vid ett så kallat Hammarslag. Tobbe hade ordnat förstklassikt fika, dock utan kanel vilket renderade anmärkningar från de äldres råd. De yngre åt dock med gott mod! Konversationsnivån sjönk stadigt samtidigt som alla närvarande blev allt muntrare. Väldigt lite RoyalEvo snack.... Martin |
| |
BYGGIVER ! Martin nosade på sin noskon och klagade återigen på materielbrist. Pelle tejpade bubbelplastfodral till chucken medan vi andra försökte hitta på namn för dessa kroppskondomer, ska dessa leda till säkrare flygning ? Kim strippade sin Dino på klädsel. Nic filade på snösläden och monterade skidor åt alla möjliga håll. För egen del hade jag lite svårt att komma på vad som var viktigast men snart satt jag där och bättrade på ordningen i laddväskan. Katarina hade bakat bullar med vaniljkräm och chokladsnittar.
Jag säger bara "två och sextiofem !" Tobbe |
| |
Jag var på plats tidigt för att fixa i ordning släden och ge mig av till Barkis för premiärtur. En lyckad (om än något ensam) tillställning. Släden gick som tåget ända tills styrservoskruven hoppade ur och släden försvann i fjärran.
Övriga medlemmar kunde under eftermiddagen glädja sina sportlovslediga chefer/professorer med sin oumbärlighet.
Väl tillbakakommen till klubben dröjde det inte länge förrän KTH-gänget kom och strax därefter klanen Nelisse/Loberg (valda representanter ur respektive). Martin hade bild och filmvisning till de medhavda middagssmörgåsarna. Suget i hangtarmen gjorde sig i och med detta sig påmint. Tankar på att fara till Danmark i stället för till Skåne avfärdades. Alpresor lades på framtiden (tre-fem år).
Vid byggborden företogs följande: Pelle ostklädde ett sidroder. Sebastian började på en nyinköpt? segelmodell (namn?). Tobbe rensade sitt bord och tog fram de många spett-delarna. Jag städade mina bord och hyllor. Martin dekalerade svalan. Kim blev avhyst från Sebastians bord, fick på huv på den blåvita eaglen och började renovera motorn till nougaten.
Till fikat bjöd Martin på födelsedagschokladtårta och kanelkakor (mycket gott). Långfika och ännu mer hangprat.
Kvällen avslutades med hopp om återseende till lördagen kl 10.00. Nic |
| |
Årsmöte i klubblokalen. De som kommer när det gäller var där. Efter förhandlingarna fejades och fixades det i klubblokalen. Vi satte upp nya lysrör (med partyswitch) över maskinhörnan, körde bort två fulla volvolass sopor till återvinningsstationen, dammsög golvet(!) samt målade röret på muggen kissgult. Nic |
| |
Årsrekord på samtidig därvaro. De förlorade sönerna Ove och Rikard kom och byggde(!) respektive filurade på vad som ska byggas.
Tobbe hade tagit sekretärsuppdraget på allvar. Protokollet var redan klart. Dessutom hade han förberett papper till postgirot och smff. Heders. Nic |
| |
En helt vanlig kväll på klubben. Stereon var på. Flygplan byggdes. Fika intogs. Ord flög hit och dit. Varken Rikard eller Ove var där. Nic |
| |
Se, det blev en välbesökt klubbafton trots allt! I soffan skröts det om vem som hade läst mest tyska i skolan (Sebastian vann, inte helt otippat) och om vem som mått mest illa efter förra skåneresan (Kim vann i kraft av sin levande beskrivning). Årets skåneskiva döptes och det byggdes en del, dock inga hangkärror. Kim klädde på F15 och brummade nöjt med motorn. Tobbe byggde spett med hajfena, Sebastian fixade med sin seglare, Martin... ja vad gjorde han? Nic motoriserade i alla fall KjellÅken och jag klädde vidare på den ostmönstrade GL:en som nu döpts till Susanne, såklart! Pelle |
| |
Vilken dag! Efter möte på klubben och nerpackning av en säck flygplan bar det av till Bruket. Det premiärflögs med Sebastians (El-)Zagi och min hemgjorda CombatZagi. Det var mycket turbulent. Efter lite invänjningsproblem flög Sebastian oroväckande bra. Årets SkåneRookie? Jag vågade inte testa Oceloten där då skidliften var igång! Så vi åkte vidare till Barkis där det premiärflögs Trendy (utan motor) och Ocelot. Sebastian flög mer Zagi, nu med motorn igång. Dagens begivenhet var dock MiniStarJet med 12 celler. Snabb är troligen fel ord, men i brist på annat... Fick landa innan hela acken var slut då adrenalinhalten var för hög hos undertecknad. Finns på video för de mer vågade! Så 4 premiärer, mycket adrenalin och en flaska vatten = en bra dag. Martin |
| |
Söndagen bjöd på till synes perfekt väder. Väl kommen ut på fältet visade det sig att blåsten var till och från och dessutom lite väl mycket till i byarna. ”Martin the great” flög med sin MSJ med en auktoritet som få. Med 12 cells pack gick kärran nästa in i orbit. Själv lyckades jag övertala F-15 att det var dags att visa framfötterna. Den käkade gräs kastade proppar och nödlandade på betongbana, men lyckades dessutom att komma upp luften två gånger. Avslutningen blev som det ofta blir när jag skall flyga. Efter en perfekt, dock oplanerad cobra manöver, blev farten för låg och kontrollen förlorades. Dodde har kanske rätt. Man kanske skulle göra hangkärra av den i stället…… Kim |
| |
Hölleinsäsongen står i full blom. Två samtidiga leveranser presenterades under kvällen. Lars Vegasskivan spelades som så vanligt när julaftonsstämning infinner sig. Under kvällen Började dessutom nästa beställning dryftas. Jag tror att det var Pelle som ivrade mest för det.
De nyankomna sakerna lät inte ligga till sig. Pelle satte igång att coata kolbaszen. Kim började med sin MicroJet. Jag tröck i en mottagare i Ricon och sneglade på min Micro.
Förutom detta klädde Tobbe in spettkroppen. Sebastian filade och tyngde vidare på sin seglare (kan inte någon berätta vad den heter). Martin laddade ackar och förberedde sig allmänt för flygning och certtagning.
Friflygsektionen hade projektmöte. Nic |
| |
Byggvilligheten stod högt i tak. Både Kims och min μ-jet blev flygfärdiga. Det enda som kvarstår är någon slags yttre ornamentering för att kunna iluftåtskilja dem. Sebbe byggde vidare på sin Airfish (eller åtminstone hette den så tills han beslöt att på ett ritningsvidrigt vis implementera såväl skev som flaps. Tobbe gummerade fast delar på spettet med sitt nya 5-månaders-epoxi. Ulrik (ja go´vänner ni läste rätt) satte sig vid usporten som om ingen tid hade förflutit sen senast och fortsatte med ställinstallationen. Fika hade han också fixat. I något slags byte med Dodde har jag förstått. Nic |
| |
Tunn uppslutning. Sebastian byggde vidare på John Doe, han nöjer sig inte med att sätta till skevroder utan skall ha klaff också. Tobbe hittade rester av Ulrik och byggde vidare på Spettet. Gummilimmet var fortfarande som.... gummi. Jag byggde om ett nytt spänningsagg. och sorterade smådelar i mina nyinköpta lådor. Tobbe hjälpte mig med gummit. Monsterfika av Tobbe. Mycket kanel. Det diskuterades allt från värmesensorer på rymdfärjor till amning. Martin |
| |
Vicken fika! Ulrik hade bullat upp med smörkrans, belgisk choklad, smörkakor och kanelbullar. Eftersom vi bara var 4 kvar till fikan fick vi varsin påse. Allmän skratthysteri utbröt, om det berodde på all-time-high blodsocker låter jag vara osagt. Annars var det en lugn kväll. Tobbe kom tidigt och hade gjort höjdlinkage till Speedstern när vi andra kom. Ulrik började nästan klä Usport. Pelle började beklä hangsak, Skåne snart. Kim färgade microGeten och städade bordet(!). Jag raserade andra Trendy vingen och började skära till en ny mittdel. Martin |
| |
Det kändes att flygsäsongen närmar sig med stormsteg. AirWars monterades i vingarna inför lördagens hangflygträff. När, eller snarare under tiden, det gjordes pangades det en hel del. I övrigt längtade Nic efter sin Royal Evo och jag meckade med en triggermix i min radio. Det blev en ganska lång kväll. Tobbe |
| |
Vårhangflygträff på Vårbergstoppen med både premiärkänsla. Det var bara Kim, Tobbe och jag där (från oss). Tournedåer var det desto fler av. Gamla bekanta som snart ska skåneåterses.
Vinden låg lite snett mot hanget. Dessutom växlade den på ett lite obehagligt sätt mellan stark kyttig och svag (inte så kyttig).
Vi flög våra vingar och provade airwars litegranna. Det senare hade nog gått lite bättre, om vi skulle ha lyckats vara i luften samtidigt i någon större utsträckning. Tobbe delade kristall med två andra. Jag, däremot, som till slut hade fått min evo, hade min gamla kanal 71 hela dagen. Bizarrt.
Solen sken på våra näsor ända tills den gick i moln och tog med sig vinden. Nic |
| |
Ensamt. Jag laddade ackar, bar fram grejor och förberedde mig för Vårflygträffen på Barkis kommande dag. Kaffebröd/person översteg ett fikamonsters vildaste drömmar. Martin |
| |
Jag tänkte jag skulle flyga Vårflygträff, men vilket regn... Så jag var på klubben tidigt, Kim dök upp vid lunch och Nic vid fem med mycket välkommen bukfylla. Jag bytte mottagare och modifierade 4* och byggde om flapsen på Oceloten som jag var lite missnöjd med. Testade dessutom nytt batterisystem till friflygaren. Kim klädde Dinon som nu skall döpas om?! <Censur> med nuts skall den heta. Nic förevisade Evo och byggde en mycket snygg sändarväska. Slutligen tittade jag på Trendyn, men blev så trött så jag gick hem och sov.... Martin |
| |
Inför årets upplaga av skåneresan förbereddes det så det stod härliga till. Sebastian byggde "tysk zagi". Fräste håligheter för radioinstallationen. Själva installationen lät däremot vänta på sig. Ett servook fattades.
Kim klädde Silverdi... (no). Utsmyckning av vingarna kvar att göra. Frågan är nu bara hur den ska vara utformad.
Jag satte igång med väskbygget på allvar. Radiofacket blev klart. Resten får jag tänka på senare.
Inspirerad av undertecknad satte Tobbe också igång att fixa med sina väskor.
Martin jucklade med trendyvingen och gav uttryck för viss avundsjuka beträffande den förestående utflykten. Nic |
| |
Kim och Tobbe hade träffats tidigt för tjyvbygge. Kim klädde SilverD... och Tobbe inredde sin laddväska så han blev imponerad själv. Mycket snyggt. Vid 15.30 bar det av till Barkis. Väl där flög jag MiniStarJet. När Kim och Tobbe anlände började det blåsa mer, så deras flygning blåstes av (Tobbe vill ha mer krydda i picon som är större än Kims micro!). Sedan tog jag upp Svalan för att testa lite och den verkade fungera bra i år också. Ganska kyttigt. Tillbaka på klubben klädde Kim vidare och jag plankade vinge. Martin |
| |
Jag och Kim träffades för avfärd mot Barkis. Lite mindre vind än dagen innan. Jag flög MSJ igen. Funkade bra och speciellt 12 cells acken gör underverk nu när TP är tillbakaflyttad. Kim testade microJet. Ett varv senare tog det roliga slut när trimmrarna inte ville som flygföraren. Trots brutal landning med 75 graders vinkel mot horisontalplanet så höll planet ganska bra, motorn återfanns dock 15 meter längre bort. Jag skulle flyga Svalan igen, men någon hade lånat startboxen så batteriet var slut, sorti. Tillbaka på klubben klädde Kim och undertecknad plankade vidare. Martin |
| |
En stor kväll då den förlorade Ulrik återvände, han slutade borra och började klä Usporten. Orange är inte Pelles favoritfärg, därför valde nog Sebastian det till sin HangK10 oxå. Pelle själv klädde samt monterade servolinkage i Kolbaz och hjälpte alla andra. Sebastian jobbade med K10an samt hjälpte undertecknad med att översätta tysk byggbeskrivning. Själv började jag med att fixa min motorlåda och gick härvidlag på pumpen. Därefter limmades framkantslist till Trendy vinge som snart borde vara klar. Dessutom påbörjades RazFazen. MiniStarJeten bytte ägare så nu blir det nog livat. Kim fortsatte med Choicenutten. Nic och Tobbe utbytte väsktips. Alla var imponerade så här i väskryckningens tid. Tobbe hann dessutom med att demontera släden samt fixa till Cobran inför sommarsäsongen, hade fått en släng av hangarrash. Mycket Skånesnack och en viss tidsoro för färdigställande till dess kunde skönjas. Ingen fika=någon fick en STOR plump. Martin |
| |
Klen sammanplockning endast en vecka innan avresedatum till sydligare breddgrader. De flesta skånefararna var dock där. Det vara bara Pelle och Dodde (ingen plump den här veckan) som inte dök upp. Pelle hade varit där i Helgen och klätt kolbaszen. (Kim och Sebastian var också där då). Dodde har bara några få dagar på sig att fixa ihop kazkelotten. Den allmäna uppfattningen var att det skulle han nog greja, den gamle tjyvbyggaren. Jag, Kim, Tobbe och Sebbe fixade och donade med våra saker. Endast ett fåtal saker kvar att ordna/ta reda på till nästa vecka. Jag hade till exempel ingen koll på var mina extraackar är. Blyfrågan får förhoppningsvis sin upplösning innan helgen. Om inte Tornado-Johan lyckas att fixa sitt storinköp får vi väl ta från Flinks, Tårt-Erik eller någon annanstans. Takbox lånar vi från mitt jobb om inte Sebbe har fått sin tills dess. Kim har kanske också en om det kniper. Vidare de vanligt resfebriga tankarna på vilka limmer, tejper, verktyg etc som ska med i ericsson-lådan.
I helgen blir det nog något slags uppsamlingsheat.
Sebbe hade fixat fikat. Kanel och vanilj, bullar och längder. Nic |
| |
"Autonomt"
Dagen började med diverse upphämtningar. Jag, Sebbe, Dodde och Kim åkte buss till klubben. På vägen stannade vi vid mitt jobb och påmonterade takboxen. Viss omborrning krävdes. Tobbe och Pelle hade farit till Jakan tidigare för att plocka ihop verktyg och andra gemensamhetssaker.
Bussen packades och vi var på väg söderut vid halv tolv-tiden. Redan från första stund var resestämningen på topp. Vi for ända till Södertälje innan vi skulle stanna för lunch på Den Gyldene Måsen. Det visade sig då att det hade även halva södermanlands län tänkt sig. Färden fortsatte då till nyköpingsro där ymniga portioner ragmunk med fläsk intogs. Mätta och dästa satte vi oss i bussen för vidarefärd. I Jönköping hade tanknålen sjunkit till under halva. Tankning på helst på shell blev följden. När vi sedan ko på vägen igen började vi dryfta hur vi skulle få bärsen kyld till framkomsten. Lösningen blev att vi stannade på McD någonstans i skåne och fick en hink is. Isen fördelades på sex flaskor. Resten fick förbli fesljummen. Vi bunkrade för middag, frukostar och lunchar i Ypsilonstadt. Väl framkomna till den tillförordnade klubblokalen i Kåseberga uppdracks den dåvidlag kalla ölen. Middagen bestod av tortellOni och tomatsås. Det var precis vad vi behövde i ambitionsnivå-, smak- och mängdväg. Sedan, till fikat, spelade vi sprit-kaffe-bulle. Den allmänna uppfattningen var att spriten vann både över kaffe och bulle, kaffe tillsammans med bulle, samt att bulle övertrumfar sprit.
Tornadosar kom på besök. Magnus, Krister, Esbjörn och Johannes deltog i gemenskapen. Det förtaltes om att andra var på väg. Pontus och Johan åkte hemifrån vid halv nio. Hopplockning och laddning inför mogondagen. Allt var dock inte klart. Kolbaszen förväntades flyga först framåt fredag (kanske).
|
| |
"Fick du ner tysken"
Uppstigning 7.00 för de flesta. Kim hade sprungit upp tidigare. Dodde vaknade först efter misslyckat ostexperiment. Det var ingen blåst, men solen sken vackert från klarblå himmel. Prognosen sade pålandsvind, så vi beslöt att fara iväg till Hammars backar. Avfärd vid halv elva.
Dessförinnan hade blyr-ulle avlevererats.
Tornado började komma straxt efteråt.
Sjöbrisen kom igång. Toppade på kansk 4 m/s. Först kom vingar i luften. Sporadisk bonk. Ingen allvarlig dogfight eftersom vinden inte direkt uppmuntrade vildflygning. Min airwars funkade inte. Efter lite försök hit och dit beslöt vi att för dagen ge fanken i lufttvätt. Lustigt nog fick jag sedan in en träff på Tobbe. Urkoppling efterföljde.
Fikaklubben bänka' sig vid närmsta filt. Medhavda lunchmackor intogs. CMacka hade undlåtit att räkna köttbullemackorna och klagade därefter förundrat på att de var slut när han väl pallrade sig till filten. Därefter lät vi oss väl smaka på kaffe och butterkaka. Ingen sprit dock, trots näst intill överlägsenhet i spel.
Katarina med mor, far och syster kom på kort besök. Fick viss insikt (utsikt) i hangflyg när det är som vindsvagast-
Oceloter kom i luften. Ingen av klubbens ozelotter var medtagna. Tournedosaras flög utmärkt bortsett från följande incidenter.
Johan krockade med sin stol. Sedan med hemvärnamannen. Som lök på laxen landade han i vattnet efter att ha blivit påbonkad (inte planet alltså)
Framemot eftermiddagen sinade vinden. Vi for hem, packade ur, tog med oss öl och begav oss till fis-krökeriet.
Sillburgare och delikatesstallrik fick vi oss till livs. Starköl och solsken därtill.
Esbjörn kom på kvällen och visade azorerfilm.
Pelle är en fin och generös människa. K-T borde veta att hålla flabben. Nic |
| |
"Ratatatatatata" eller "Hangkräftan"
Morgonen började på obestämd tid med banangröt och goda skratt. Vid frukosten vat det oklart om det var en sådan eller en kräftskiva med deltagarna på bordet. Lagom rödbrända och mosiga det vill säga. Morgonens hjältar (självutnämda) var Nic & Pel som tog vrölöket till Ysta å bunkrade krubb. Sedan vidtog produktion, i ordets rätta bemärkelse, av luchmackor. Tobbe vid smörstation, Dodde köttade och öste Kolbatsz, Sepp skötte grönarbetet och Nic tryckte ihop, Kim packade och Pelle var sent omsider ansvarig för det lyckade projektet. Bilpack och avfärd mot Hammars. Därpå följde en kajundag på hanget. Kanon med krydda alltså. I ett tidigt skede tog Tobbe nästan hem Hangkräftans specialpris genom att i det närmast betvinga en madrassflygare. Satte helt enkelt sin vinge i trasslet. Piloten i fråga var dock med på noterna (till en början) och släppte iväg flygetyget. En flygande start på dagen skulle man kunna säga. Madrassflygarna svepte fram som onda andar dagen igenom, och dånade något om "knäcka nacke" till dom godhjärtade modellflygarna. Att stort flygplan kräver stol bil var det ingen som tvekade om då Mats och Rasmus helt enkelt tog Scanias teståk till Skåne. Vann inte bonktävlingen med gott och väl honktävlingen. Sepp fick kortis (det gick långsamt och blev varmt) och fick sedermera byta ut japanskt skräp mot högteknologi. Osåflott lyste med sin frånvaro, kostar mer än det smakar kan man tro. Nic försökte göra slottet herrelöst genom en saftig påflygning med rickotji. Kim demonstrerade stolt och inför kamera "kast med jetvante" då hans moddade F-15 uppvisade spinvilja. Och inte mist så fick korven luft under vingarna, Pelles fyraåriga Kolbatsz-projekt visade sig vara en succe'. Lite gladare och lite rödare så blev det så småningom middag inne på byn, och en stänkare på det. Nja, Kim blev stungen av ett bi som låg och lurade i sänghalmen. Frågan är om han också gömmer pincett och sockerbit under kudden? Risig i kistan dessutom, sket i middan. Morgondagen verkar inte desto mindre lovande. Dodde |
| |
"Vad har ni använt gröt till?"
Morgonen började vänligt men bestämt med gröt på Niklas vis och högt uppskruvade förväntningar. Skulle det bli tredje dagen gillt för våra hangflygande vänner? Än en gång slog vi Tornado i mogronrejset till hanget. Peter var naturligvis redan i luften och hemvärnets representant värnade om sin frekvensklämma så till den milda grad att den bokstavligt talat slets ur Kristers hand, vilket roade oss mycket. Vinden var frisk och låg bra in emot hanget och det blev snart ett moln av plan i luften. Sepp hade bytt ett par servoattiraljer i sin vinge och innan dagen var slut var hela styrgarnityret utbytt. Dock kanske piloten behöver glasögon, för han träffade bara riktigt stora vingar. Vi flög våra vingar och bonkade lite som uppvärmning, sedan blev det Rico, Chuck och Kolbász. Inte utan visst palaver delades dagen upp mellan tåliga och otåliga flygplan. Krister var först ut i den tyngre klassen och drog en glad Calypso om våren. Sången från glasfibervingarna var helt enkelt obetalbar. Johan hetsade Kim till att montera sin femton år gamla LS3a. Dags att blåsa av dammet tyckte vi. Kim visade sedan att han är lika bra på att flyga som på att snacka genom att flyga i rote med Johan som har en likadan LS3a. De två vita, stora fåglarna var en fantastisk syn på hanget. Solen glittrade i de smäckra vingarna och CRA satt på första parkett och drack bärs och åt chips som anstår en fikaklubb. Efter vederbörlig fika och lunch, till allas nöje, fick vi också se den valnötsklädda Dinon svinga sig genom lufthavet. Silver och blått kan vara svårt att se rakt framifrån enligt uppgft. Airwars provade för första gången i fält och det blev mycket underhållande från åskådarplats. Nic försökte med en ny taktik som verkar gå ut på att vara på marken mycket. Tobbe smackade sin stridsutrustade vinge rakt in i hanget med full patte, fast det visade sig att han flög något annat vid tillfället. Kim fick förvånansvärt få träffar och de övriga förvånansvärt många. Har Nic hackat stridsledningsprogramvaran? Det enda riktiga CRAhaveriet drabbade Kim som på sin väg till landningsområdet mötte sitt Waterloo i en rollande Krister. Så var det två Ricos mindre i lufthavet hastigt och lustigt. Efter att Dodde letat Kolbász förgäves (eftersom den låg i depån...) for vi till hamnen och åt en kanonmiddag med havsutsikt. Tillbaks tog vi en rackabajsare och tittade på Peters film från dagens begivenheter, sedan såg vi på Magnus film och Kim pratade sönder båda två... inte utan rätt, det hade nog jag gjort också. Johan klämde dagens bevingade ord när han såg morgonens grötkastrull i vår diskho. Alla var nöjda med dagen och så slocknade vi. Pelle |
| |
"Inte visste vi vad hangflyg var"
Dagen började något senare än de tidigare tre. Efter uppstigning, påklädning, frukostering och inpackning var det inte mycket mer att göra än att sjunga farväl till Tornado och fara norrut. Vi var väl alla lite trötta till kropp och själ, men när baddarhits kom i högtalarna steg stämningen märkbart. Men säg den skiva som varar. Lunch på Elchland i Lagan och sedan raskt hemåt. När vi kom till klubben packade vi snabbt ur sakerna och for vidare till alla våra hem. Väl hemma kan man konstatera att vi i år lyckades gäcka hangkräksjukan. Möjligtvis genom upprepad uppringd tillbedjan till Hanggudinnan Hagny på Hammars. Nic |
| |
Glest i leden så här första onsdagen efter hemkomst. Bara Tobbe och jag var där. Vi plockade lite med skånesakerna, kollade på lite bilder, fikade och åt jordgubbar m vispgrädde. Dessutom flygfärdigställde vi Kobran och Kjell-Åke. Nästa onsdag kan det bli flyga av om vädret tillåter. Nic |
| |
I regnet blev det ingen flygning. I stället klubblokalsafton.
Pelle förberedde där och då sin Kobra inför nästa veckas flygning. Tobbe skulle göra servomontage i spettet, men det gick i prutten. Servot satt ju redan där. Karln fortsatte då med övrig installation. Det verkar faktiskt som att han ska ha mottagare i planet trots att ritningen bjuder annorledes.
Jag hade också tänkt mig servomontage, fast i jättelättvingarna. I mitt fall fallerade det på att servona låg i den hemglömda radioväskan.
Den allmänna uppfattningen är nog att vi ska till att flyga så snart som tillfälle bjuds. Suget dämpades nämligen inte så särskilt av Skåne. Snarare tvärt om. Åtminstone för oss tre som var där.
Till fikat (som vi inte hade Dodde att tacka för) kom Lasse Loberg och hälsade på. Lånade kapen gjorde han också. Nic |
| |
Klen därvaro, Nic och jag fick själva pressa i oss fikat. Jag anlände tidigt och byggde RazFaz. Nu kan man välja borstat eller oborstat efter tycke och smak, vilket skall jag ta? I övrig jobbade jag på egen hand och fräste hål på fingern. Bilder från Skåne förevisades tillsammans med färgstarka historier, mycket uppskattat av 100 procent av publiken. Dodde var med på 10 kort och åtminstone huvudet var lyft från filten på 2 av dem. Nic hade fått med sig vingservon och ursäkter var därför lönlösa och bygget av JätteLätten fortskred. Servon limmades med 24 timmars cyano som var så tunnt att inte ens servoarmarna stack ut ur vingen. Kvällen avslutades med ladduppdukning. Martin |
| |
Sprängfyllda av förväntan for vi iväg till Barkis för att flyga i luften. Explosionen lät emellertid vänta på sig. Yes (medlet med den dryga reklamen) var där och filmade reklamfilm. Det är så man kan smälla av.
Vi knöt näven i fickan, och for tillbaka till klubben för att byta Kjell-Åke och Sväljarn mot zaggisar och kazkelott. Kosan styrde vi sedan mot Granholmstoppen.
Vinden var inte precis stark. Dessutom vred den fram och tillbaka så vi fick springa mellan de två hangkanterna. Det var dock mest Martin som sprang. Det gick knappt att hålla sig i luften med flygande vingar. Ozelotten swischade däremot fryntligt fram och åter i de ganska klena förhållandena. Hedersflygpoäng till Martin för att han där vågade vad andra lät bli i Skåne. Sepp och jag roade oss med el-flyg. Twin-jetten råkade till en början ut för endast mindre olyckor vilka kunde ordnas med lite cyano och proppåträdning. Dess flygning avslutades med en spin från hög höjd. Backen fick endast mindre skador. Microjetten klarade sig bättre (mycket tack vare en påpasslig åskådare). Vid en förbiflygning ovanför oss lossnade plötsligt huven. Flygplanet betedde som om någon hade brukat hagelgevär på flygetyget. Acken och fartreglaget sköt ut sig. Delvis på bekostnad av bakluckan. Den påpasslige åskådaren såg var ack, reglage och bakluckehalvan hamnade och kunde finna på dem riktigt snabbt. Flygplanets gick att reparera på plats, men luktade efter ytterligare flygningar ganska bränt. Nic |
| |
Den Bästa Dagen.
KTH-gänget hade pallrat sig från slit och leda redan vid halv tretiden. Jag kom ifrån först en halvannan timme senare. Även denna dag var siktet inställt på Barkis. Förutsättningarna var bland de allra bästa: Varmt (men inte stekande), vindstilla och ingen filminspelning.
Det enda som kunde ha varit bättre skulle ha varit frånvaro av den vänstra bermudatriangeln. Razfazen kom in där, och fick smaka. Martin var lite upprörd över detta, men det gick över ganska snabbt.
Håkan, Fredrik (SRFK) och Martin C hade samma kanal. En hel del depåsnack möjliggjordes därmed. Förutom det vanliga (Flygplan) diskuterades cert en hel del. Det visade sig att Fredrik var gammal certifierare, dessutom kom Leif E förbi. Martin (N) tog chansen och bad att få flyga upp. Det gick naturligtvis bra. Den tidigare olyckan var därmed bortglömd.
Jag prövade också min uppflygningslycka, och även jag klarade mig utan större malörer.
Sepp hade köpt Martins ministarjet och flög med den när jag kom. Eller rättare sagt: var ute på fältet och letade efter huven. Den återfanns. Sedan, på kvällen, flög han mest Swallow. Efter några landningar, vissa hårdare än andra, lät det som om han skulle köpa planet. Frågan är bara vad Martin ska flyga med.
Åter på klubben visade det sig att jag, skam till skrivandes, hade glömt mina fikaplikter. Tack vare mina goda klubbkamrater kom jag dock undan med att ställa fram japp och brago, samt att hålla med fika nästa vecka. Nic |
| |
