Därvaron 2008-02-16

Morback-afton i Spånga fotbollshall. Kim hade med sig två stycken: En vit tiger och en vit. Jag hade min oranscha. Det var ovanligt få personer i hallen denna gång. Solsken i veckan hade kanhända fått folk att längta till utomhussäsongen i stället. Denna kväll sken inte solen, däremot månen.

Min flygning började ganska illa och illavarslande. Det första problemet (om man ens kan kalla det ett problem) var att sidrodret var felreverserat. Detta var inget större problem att fixa. Att pull-pull-skeven var för sladdrig var emellertid värre. Vid p-p-anordningar ska man nog vara ganska noggrann med vinklar. Om inte annat ska man se till att roderhornen sitter precis rätt. I skevroderfallet blir precisionen ännu viktigare eftersom linan går en så omständlig väg. Fältlösningen för kvällen fick bli ordinära kolpinnar som fastsattes vid ok och horn med blenderm. Det blev ganska bra.

Kim började flyga med det tigerrandiga och landningsställförsedda planet. Jag tror nog att det gick ganska bra. Han gjorde ett antal lågsniffningar med hjullen i backen. Den andra Morbacken flög ännu bättre. Om det beror på den större övervingen eller frånvaron av ställ kan vi låta vara osagt. Det provades också med annan mottagare än Coronan och det gjorde också stor skillnad. Coronamottagarnas tillkortakommanden yttrar sig inte bara i usel centrering. Den har också ganska kass upplösning.

Vid kvällens slut och vi for hem var alla plan något så när hela. Något som vi inte varit bortskämda med vid tidigare övningar. Om detta berodde på att det inte var så in i bänken många flygare där, att flygskickligheten har påbättrats eller ren tur kan vi låta vara osagt. Det som talar för mittenalternativet är i alla fall att både Kim och jag lyckades med åtminstone ett par lyckade hovringar.

Nic