Efter att ha njutit av en nattlig konsert med "Hammar Sängerkätzchen" vaknade jag av att solen vrålsken in genom mitt minimala fönster i rummet med betonggolv. Under frukosten hörde vi andra, mer illavarslande ljud från skjutfältet och en okulär besiktning gav vid handen att försvaret behagade göra av med våra skattepengar på ammunition just den här förmiddagen. En inte lite småkall vårförmiddag med vinden på sniskan tillbringades sålunda i stugan. Nic och Dod hade att göra med sina radioapparater, vilka tydligen kan parametriseras både framlänges och baklänges. När skjutövningen var slut vid tolvtiden hade molnen kokat ihop sig så till den milda grad att det började regna. Inte så lyckad hangpremiär. För att trösta oss for vi till Ypsistadt och shoppade loss tills vi nästan droppade. Diverse textilier, liquida medel, föda och pjuck var bland det som införskaffades. Väl tillbaks kunde vi konstatera att det inte regnade längre, men att vinden var lite väl åt ostkanten för att passa riktigt bra. Glada i hågen for vi ändå upp på Backarna och gjorde några försök till hangflyg. Chucken fick testa, men spann tillslut ner i sandbacken, varvid både utförs- och uppförsåkning i sand provades. Den samlas i skorna... Desto muntrare blev premiärerna av Typhoonerna! Aldrig har väl tre modellfygare setts le så fånigt på en gång. Modellerna var som skjutna ur luftvärnets kanoner på fullgas och kontrollerbarheten var god. En riktig höjdare, alltså. Easystaren fick luft under vingarna med kamera, vilket bidrog till att vi hade något att göra på kvällen, förutom att diskutera användningen och tolkningen av ordet "röv" med olika idiom. Jag fixade middag, till gängets uppskattning. Till middagen serverades sådant som gjorde att vi blev på lyset innan vi släckte detsamma till ackompanjemang av Doddes mottagaracks urladdningskurva. Pelle | |
