Årets julfest blev den historiskt sett minsta (sett till antalet deltagare). Vi var så få att vi fick plats runt ett av de stora borden. Byggrummet delades av med ett draperi av elegantare snitt.
De flesta medlemmarna dök in runt mitt på dagen. Vi hade ju grovröjt redan på onsdagen, så endast mindre städinsatser (typ dammsugning) behövde vidtagas. Tomtar, ljusstakar och bockar ställdes upp här och där. CRAnen behängdes med kulor och annat krams.
En delegation for till Coop och handlade mat medan jag satt kvar och inväntade Pelle, som inte lät dröja på sig. Efter detta infann sig den stora julefride. Vi slog in nötter och knäckte paket. Precis som det ska vara på julen.
När damerna (de respektive) inställde sig satte vi på allvar igång med maten. Potatis, köttbullar, prinskorv och Nissse var det som behövdes värmas. Som vanligt blev potatisen välkokt. Nissse tillreddes för en gångs skull enligt receptet, möjligtvis med undantag från sprit-ingredienserna, där stroh-rom användes i stället för ordinärt brännvin. Resultatet av den nogsamma receptföljningen var att nissse blev lagom stark och inte för söt. Rom-smaken blev inte heller så påträngande som först hade befarats.
Julematen glupades i. Först lite försiktigt, sedan raskare och sist med ett visst motstånd. Nissse fick beröm, denna vidarebefordras härmed till Mamma Scan. Mussse steg några åt huvudet (passerade kännbarligen näsan och ögonen på vägen upp). En ny bekantskap på julbordet var för i år Laxxxe. Fortfarande är det dock inte säkert om han ska uttalas Lakse eller Lasse, men det kanske ger sig till kommande år.
Fridolf hade sammanställt årets sånghäfte två dagar för sent. Trots detta sjöngs det av hjärtans och lungors lust. Även här börjades det lite varsamt, men snart stod gamman högt i tak. Maria stämde också in med hjärtans lust. Det måste anses som strongt att göra sin klubbpremiär på självaste julfesten!
Nissse-tävlingen avgjordes traditionsenligt under middagen. Årets tema var "julklubba" och sammanlagt tre bidrag deltog. Sepp och Tobbe, vilka vann stort, hade målat om muggen i bästa club-stil. Vinrött och guld. Discokula och UV. Vad mer kan man begära. Dodde hade byggt en tomte att ha som sällskap under ensamma sittningar i nyss nämnda rum. Mitt bidrag var en mandelklubbande tomtemor. Sepp och Tobbe vann stort. Jag och Dodde fick varsin röst. Det tackar vi vinnarna ödmjukast för.
Sepp hade ställt samman årets tomtespel med de traditionstyngda grenarna ballongpil, hack-die-bifi och pepparkaksvissling. Antagligen hade han tjyvtränat, även om han inte vann korvgrenen. Sammanlagt lyckades han mixtra med poängtilldelningen så att han sammantaget segrade.
Utgången gick på det hela taget som vanligt, möjligtvis med undantag för min hicka vilken vägrade att infinna sig. Bauhaus fick tillbaka en kundvagn som stod utanför klubben. De flesta av oss fick snö såväl i nyllet som på övriga kroppen.
När vi kom tillbaka infann sig, tillsammans med Bjarna, den stora julefriden. Jag undrar om han inte var ovanligt god i år. Möjligtvis var det saftsåsen som gjorde´t. Trots detta slank det inte ned så mycket som man hade kunnat önska.
Kvällen, som vid det här laget hade hunnit bli natt, avslutades med grovstädning och undanskaffande av potentiellt illaluktande ting. Nic |