Upp som en sol och sen liknade allt pannkaka.
Höstsäsongen började inte riktigt som jag hade hoppats. I hemlighet hade jag i smyg tjyvbyggt ihop Extran hemma för att kunna flyga den idag, men det gick i putten. Motorn startade snällt och fint, accade villigt, tomgick utmärkt och högvarvade utmärkt. Coaten och pipan glänste i solskenet. Jag taxade ut och startade. Efter en synnerligen kort och fladdrig flygning sa det smack i åkern.
Bortsett från detta var det en ganska bra flygdag (för de andra). Tobbe hade laddat Spidärn i förväg och kunde sticka ut och flyga innan någon av oss andra hade fått tummen ur. Pelle for till fältet med Tobbe, men var tvungen att åka iväg och lämna en nyckel.
När Pelle kom tillbaka åt vi Tasty-mackor och sedan började flygeriet. Andreas hade störtbyggt (får man skriva så) en ministarjet. Den flög han me påhejad och fotograferad av polaren Christian. Sepp hade dammat av Ulriks eller Doddes eller vems den nu är ASW 19. Den tillsammans med Swallowen blev ett stiligt bogseringspar. Eftersom ett plan kan vara nog så tillräckligt att flyga per person tog Pelle till spakarna på själva ASW:n.
Jag hade vid dethär laget inget att flyga med, så jag gick och tjatade om fika. Och vilken fika det blev. Pelle hade ordnat med depåtårta. Anledningen till tårtan var dock mer ålders- än överflygningsrelaterad. SRFK-killarna tittade på rätt storögt, men på förfrågan var det nästan ingen som vågade smaka. Håkans grabb var därmot av det rätta fikavirket.
Efter detta for jag till klubben och snart nog kom de andra efter. Extrareparationer företogs och haveriinspektionen inspekterade. När kvällen var slut var det bara vingknäck kvar att fixa. Nic |