Därvaron 2005-05-25

Martin hade tidigt under eftermiddagen snutit sig i chefens gardin och farit till klubben och fältet. När jag kom dit höll han som bäst på med premiärandet av Venturen. Jag hade innan jag kom dit hade jag passerat klubben, morsat på Tobbe samt hämtat Jättelätten.

Efter Martins flygning blev det dags för mig att luftsätta Jättelätten. Vid första och andra provet blev det otäcka radiostörningar. Vid tredje försöket (efter mottagarbyte) fick vi inga radiostörnignar. Däremot flög planet egendomligt. Segt och snabbt om vartannat. Möjligtvis satt tp fel. Planet stuvades undan för att eventuellt förbipasserande SRFK:are inte skulle lockas till dumma frågor.

Sepp hade under min sista flygning varit till McD och ordnat bukfylla. Det satt gott efter missödet.

Käket gav Martin ny energi till mer kopterflygning och mig till att fixa fika och dra till klubben.

När alla var samlade på klubben fikade vi. Martin krävde lite extra övertalning, men det fixade vi med Kumipallo (SE P910 style).

Efter fikat blev det lite tid över till bygga. Tobbe petade det sista på Travelairen, Sepp funderade, sin vana trogen, tydligen på att övermotorisera dubbeldäckarn, Martin skruvade i ett nytt glödstift och jag plockade isär emils motor.

Nic

Det jag är mest stolt över är att jag lyckades autorotera ner storkoptern då motorn sa upp sig med ett ljudligt poff! När jag sedan skulle starta igen visade det sig att glödstiftet hade skjutit ut sig. Sepp tyckte det var jättekul.... jag med.

Martin